1 Som en fågel på flykt, fjärran bort från sitt bo,
Har jag irrat, min Jesus från dig.
Men din älskande röst hem mig kallar till ro,
Och jag vet, att du välkomnar mig.

Kör:
Jesus, till dig kallar du mig,
Du kärleksfullt kallar mig hem.
Tröttad, men trygg, jag hvilar hos dig,
Du hälsar mig välkommen hem.

2 Tröttad dufva igen uti arken får bo,
Där jag hvilar vid Frälsarens bröst.
Jag är fylld af hans ljus, jag är lugn i hans tro,
Jag får njuta hans glädje och tröst. [Kör]

3 Jag i arken är trygg, ingen storm skall mig nå,
Fast om kring mig de ryta med hot.
Ty jag blickar mot skyn, som ärmolnfri och blå,
Och jag jublar vid Frälsarens fot. [Kör]